yeah yeah yeah

så var man tillbaka in the Bangkok igen..
efter en otroligt obehaglig tur till Hua hin var jag framme vid 21.00 fredag. Jobbade hela lördagen, stressade hem, duschade, åt ingen middag och sen iväg till rhapsody in Rock. Men bara turen i sig var ju en historia. Jag bad hotellet att beställa en riktig biltaxi (en bil med tak) till Blackmountain hotel där konserten skulle vara. Det rullar in en sk. grisbil med sitt platser på flaket. Jag hade nyfixat hår och bestämde på egen hand att jag skulle sitta inne i bilen. Chaffören börjar köra och han verkar veta var vi ska för han kör liksom på. Men jag frågar för säkerthetsskull om vi är på väg mot blackmountain. Tio min senare börjar jag tänka om det faktiskt finns ett berg som heter blackmountain så återigen upprepar jag namnet och tilägger att vi ska till hotellet. Chaffören log och nickade. Ytterliggare 10 min senare frågar jag hur långt ´tid det är kvar. Hans svarar ca 5 min. Jag vill för tredje gången försäkra mig om att vi är på väg till rätt hotell. Jodå till blackmountain och 5 min senare rullar vi in på hotell sheraton........
Det var inte kul att vara flinande taxichaufför då.. Han hade ingen som helst aning om var blackmountain var, han chansade helt enkelt bara! Han ringer då sin engelsktalande "livlina" som var lika värdelös som han själv. Han känner inte heller till hotellet och frågar om jag vet vár det är. Då gör jag det som man verkligen inte borde i Thailand: FLIPPAR UT!
Nej om jag visste det skulle jag för fan inte åkt 25 min i felriktning!!!!!!!!!!!!!!!
JAG lyckas se en skylt med namnet blackmountain och efter den femte skylten som vi kör efter ser även chaffisen den och lyser upp som! Eftersom mitt utbrott och ständigt pekande och kikande på klockan gör honom lite stressad kör han fortare och fortare. När vi var framme lös han som en sol och var helnöjd med att han hittat till hotellet.
Konserten var bra! Jag höll bara på att somna 1 gång och det ett bra betyg för sådana ting. Men Jessica Andersson vara bara så pinsamt dålig jämfört med de andra artisterna och dessutom hade hon apfula kläder. Höjdpunkten på kvällen var ändå när Martin (som uppenbarligen är jessica anderssons största (enda???) fan) lyriskt klappar med när hon sjunger och när hon räcker ut micken mot publiken för allsång/hjälp så hörs det visserligen tyst men ändå tydligt " yeah yeah yeah" från min brors läppar.

oj mina ögon ramlar ihop.. måste sova.. mer historier från bangkok imorgon..

over hand out!